heimlichmanöver.
aaah, nu börjar äntligen säsongen igen.
MEN VA?!
nej nej, inte curlingen, inte grillningen, inte föräldraledigheten. bloggandets säsong har börjat, här och nu, när jag säger att den ska börja.
så, låt den börja. låt sorgerna göra sorti! entré epicism!
har precis tittat klart på utfrågningen med lars ohly; ställde fram kaffe, praliner, äppelmust. bjöd in fredrik för att avnjuta allt detta, i hopp om några goda skratt. det fick vi sannerligen när den gamle populisträven hävde ur sig ideologiska principer varvat med undantagsförslag. mumma!
ja, de rödgröna är ju en mysig samling färgstarka individer. en av sossarnas främsta; rättsvetaren bodström ska bli facebookminister och ge fina små presenter till partikamraterna till födelsedagarna. han trivs väl i kamrat obamas regi antar jag. peter eriksson och werewolf woman of the ss-wetterstrand måste ju avgå efter valet tydligen. på allt är partierna oense om det ena med det andra, men en sak tycker de nog lika om; deras fräna affischer. fina färgfilter, spontan vind som fångar kobran sahlins pottfrisyr och ett höghastighetståg med endast de fyra som passagerare - snacka om miljövänligt.
hur som haver, jag och kajsa flyttade igår in på nybrogatan 73 där vi ska bo en vecka framåt. vi är kattvakter åt fyra små gosiga, vandrande sötsaker. vi beter oss vuxet; går och lägger oss i rimlig tid, tittar på "vem vet mest?" och svarar där på varannan fråga och ser vem av oss som kan mest. det går vilt till. personligen har jag inte lämnat lägenheten på hela dagen.
idag har jag sett kissies blogg för första gången. vill vi bo i ett samhälle med doktorer som inte kan operera, politiker som inte kan argumentera (okey, det gör vi ju redan)?
näe, så varför vill vi då bo iett samhälle med bloggare som inte kan stava? "chaufför", "provatliv". usch, fy. jag kräks i munnen, sväljer det igen, erinras smaken och hoppas om en bättre morgondag. men den kommer inte.
men det gör säkert kissie, hon kommer säkert så fort hon ser sin egen blogg, eftersom hon varje gång tror att det är en ny á la guldfiskminne.
vad mer? inget. rien. jo! jusste! H17 fick äntligen se solljuset i lördags; picknick med människor och några holländska sjömän. in the navy, män som svabbar däck i tajta tangatrosor sjungandes på baccarat.
jag spelade fotboll, och imponerade, såvitt jag förstod.
mona kan inte vänta - är hon desperat? i filmen public enemies lärde jag mig att en lyckad grupp bankrånare inte ska innehålla några desperata, så där begår ju sossarna ett kardinalfel; om man ska leda en grupp rånare ska man inte jobba med någon som är desperat.
a bientot!
MEN VA?!
nej nej, inte curlingen, inte grillningen, inte föräldraledigheten. bloggandets säsong har börjat, här och nu, när jag säger att den ska börja.
så, låt den börja. låt sorgerna göra sorti! entré epicism!
har precis tittat klart på utfrågningen med lars ohly; ställde fram kaffe, praliner, äppelmust. bjöd in fredrik för att avnjuta allt detta, i hopp om några goda skratt. det fick vi sannerligen när den gamle populisträven hävde ur sig ideologiska principer varvat med undantagsförslag. mumma!
ja, de rödgröna är ju en mysig samling färgstarka individer. en av sossarnas främsta; rättsvetaren bodström ska bli facebookminister och ge fina små presenter till partikamraterna till födelsedagarna. han trivs väl i kamrat obamas regi antar jag. peter eriksson och werewolf woman of the ss-wetterstrand måste ju avgå efter valet tydligen. på allt är partierna oense om det ena med det andra, men en sak tycker de nog lika om; deras fräna affischer. fina färgfilter, spontan vind som fångar kobran sahlins pottfrisyr och ett höghastighetståg med endast de fyra som passagerare - snacka om miljövänligt.
hur som haver, jag och kajsa flyttade igår in på nybrogatan 73 där vi ska bo en vecka framåt. vi är kattvakter åt fyra små gosiga, vandrande sötsaker. vi beter oss vuxet; går och lägger oss i rimlig tid, tittar på "vem vet mest?" och svarar där på varannan fråga och ser vem av oss som kan mest. det går vilt till. personligen har jag inte lämnat lägenheten på hela dagen.
idag har jag sett kissies blogg för första gången. vill vi bo i ett samhälle med doktorer som inte kan operera, politiker som inte kan argumentera (okey, det gör vi ju redan)?
näe, så varför vill vi då bo iett samhälle med bloggare som inte kan stava? "chaufför", "provatliv". usch, fy. jag kräks i munnen, sväljer det igen, erinras smaken och hoppas om en bättre morgondag. men den kommer inte.
men det gör säkert kissie, hon kommer säkert så fort hon ser sin egen blogg, eftersom hon varje gång tror att det är en ny á la guldfiskminne.
vad mer? inget. rien. jo! jusste! H17 fick äntligen se solljuset i lördags; picknick med människor och några holländska sjömän. in the navy, män som svabbar däck i tajta tangatrosor sjungandes på baccarat.
jag spelade fotboll, och imponerade, såvitt jag förstod.
mona kan inte vänta - är hon desperat? i filmen public enemies lärde jag mig att en lyckad grupp bankrånare inte ska innehålla några desperata, så där begår ju sossarna ett kardinalfel; om man ska leda en grupp rånare ska man inte jobba med någon som är desperat.
a bientot!
Kommentarer
Postat av: Snel Che
Vem vet mest är kul. Men jag anar lögn, på att ni svarar på varannan fråga.
Trackback
