de lyckligas förtappade skara.

hej igen.

eller hej, till dig som inte läst mig tidigare. eller, inte läst mig, men min blogg. hum...

jag borde egentligen plugga, skriva någon slags reflektion över en film om en kvinna som fått en stroke, blivit hippie och nu tycker att alla medvetet ska få strokes så att vi kan leva i någon euforisk drömvärld peter eriksson föreställde sig när han tuggade svamp från tornedalen. den filmen sög ju.


istället bloggar jag, för er, för alla.

jag sörjer faktiskt lite. över vem? va? hur? vem? jaja, lugn lugn. såja. christopher hitchens, känd adeist, debatör, författare och livsnjutare lider ju av en svå form av cancer, och jag kom att tänka på vettiga saker han sagt genom tiderna. det första jag kom att tänka på var hur hårt han gick åt muslimer som var upprörda över muhammedkarikatyrerna - han är en stark förkämpe för yttrandefriheten. applåd. jag började själv tänka på det där... jag menar, vad gör just de upprörda muslimerna bättre än jyllandsposten i avseende om respekt för tro? muslimerna tror på allah och muhammed, och har därför respekt för regeln att man inte får avbilda någon av dem. han som ritade åt jyllandsposten å andra sidan tror INTE på allah eller muhammed, och ser därför inget problem i att rita av någon av dessa. BÅDA STÅR FÖR EN TRO. usch. respektlöst.

nog om det. om en vecka cirkus ska jag gå och se magnus bentér på china. några goda skratt. kanske. får se.

om lite mer än en månad åker jag till london för tredje gången det här året. galet nice jueh. första gången hade sina stunder. online. den andra var fylld av saknad och den här... ja, den lär bli fetters. coolers. softers.


avslutningsord;

det finaste en person kan göra för sina vänner är att dö för dem, så var och en där ute - ta initiativ!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0